Nu var det ett tag sen ja gjorde ett inlägg här, känns det som åtminstone. Anledningen till detta är orken kort sagt. Det har varit mycket att göra och kroppen min är som en 80 årig Tants ungefär.. Så allt i vardagen blir lite mer ansträngande. Bara något så enkelt som promenader med Gyda suger ut all energi ur kroppen på mig. Dags att ta och kolla upp det här igen, nu har jag äntligen bytt hälsocentral och ska vell hoppas på att det snart får sig ett slut. Men just nu är det inne i en riktig jobbig period igen.

 

Gyda mår bra! Det känns skönt att kunna slappna av efter all panik över Att hon ska må dåligt och vara sjuk, det tackar jag för. Dock har hon gått in i en period av "rädsla". Hundar, plötsliga ljud, fotsteg i trapphuset där vi bor, mörker m.m. På något sätt tycker jag ändå att hennes rädsla har blivit så mycket bättre sen i början, dock har hon nu utvecklat nya rädslor. När rädslan är som värst(vilket inte alls e ofta tack och lov) så stänger hon av helt, det går inte att nå henne. Som sagt, det här har hänt tre fyra gånger på ett halvår, nyårsafton, promenader där det skjutits smällare på långt håll helt plötsligt(avskyr när folk gör så) och även på utställningen i December där det blev för mycket på en gång, även för mig. Det hör inte till vanligheten att hon blir så rädd så hon stänger av, men det händer. 

 

Annars det vanliga när hon visar rädsla, är att hon skäller enormt mycket(och högt såklart), slickar öron bakåt och reser raggen(i vissa fall). Största problemet är hundmöten(HELT PLÖTSLIGT), där reser sig raggen och hon skäller som en tok, och ska samtidigt fram till hunden. För folk utåt ses nog detta som aggressivitet, vilket är helt fel. Vissa av gångerna reser hon ragg och gnäller och söker kontakt med mig, vilket jag tar lite som frustration över att hon vill fram till hunden hon ser Medan vissa gånger står hon bara å skäller å reser ragg. SKULLE jag gå fram till varje hund hon gör såhär mot, så skulle hon vela busa, utan tvekan.. Det tvivlar jag inte ens på. Dock att låta henne hälsa på alla hundar man möter på en promenad, tycker jag inte är ett alternativ, det skapar bara mer stress än något bra skulle jag tro. Kortfattat, vi har gått tillbaka på ruta ett vid hundmöten just nu, pga att jag inte är säker på varför hon gör detta, men mycket visar just på rädsla eller osäkerhet, så nu betingar vi om känslan vid hundmöten, klick=godis, klick=godis, klick=godis osv osv. Tills hundmöten är över. Samma med fotsteg i trapphuset när vi är hemma, där klickas det och belönas det för fullt vid dessa ljud, här ser jag stora resultat bara redan efter denna veckas jobb med henne. 

 

Så vi fortsätter att vara konsekvent med detta och hoppas det blir en förbättring. Det känns positivt hittills. Ikväll efter jobbet så far vi till Gäddede och slappnar av en helg, mycket promenader och träning får vi satsa på! I söndags startade jag ju valpkurser också, två deltagare på denna, en finsklapphund och Gyda(Husse går denna med henne både för valpens skull vad gäller störning, för Antes skull och självklart även för Gyas egna skull). Jag får se om det blir några kursstarterna i mars, följsamhetskurs, inkallningskurs och en intensivkurs i rallymix är de kurser som erbjuds i mars. Nu ska jag jobba!

 

trevlig helg på er!